QP-akan patgamavor Gagik Melqonyan@, vorin kareli e hamarel azgurac zinvorakani dasakan orinak, khoselov Hrchakagric hrazharvelu mitumneric u nor Sahmanadrutyunic, haytararel e, te dem che Hrchakagric hrazharvelun, qani vor Arevmtyan Hayastan petutyun goyutyun chuni, avelin՝ 1990-i Hrchakagrov amragrvats Ceghaspanutyan mijazgayin tchanachman arajkhaghacman harc@ Hayastanin partadrvel e drsic՝ Moskvayic: «…bayc haskanali e, che՞, te inchu en da arel, arvel e, vor menq misht senc mnanq meki ltsi tak, an@ndhat aritner tanq, vorpeszi Hayastan@ erbeq ankakh petutyun chdarna, @ndhanrapes, petutyun chdarna… Ayd zhamanakic darerov menq Rusastani ltsi tak enq eghel, arvats e aynpes, vor menq misht piti ed ltsi tak mnanq…»,-haytararel e Melqonyan@՝ haveleov, vor Ceghaspanutyan harcn arajnahertutyun che aylevs:
Melqonyani haytararutyunnern avelin en, qan parz uracum@:
Melqonyan@ pastaci herqum e Ceghaspanutyan pastn u pndum, te harcn arhestakanoren e urtchacvel, vorpeszi vorosh gerterutyunner karoghanan Hayastani vra gerishkhanutyun hastatel:
Melqonyan@ moracel e, vor KhSHM-um tasnamyakner i ver argelvats e eghel nuynisk «ceghaspanutyun» bar@, ev hayers mets payqari gnov enq miayn karoghacel stipel totalitar petutyan@ mez het katarvats@ charhamarhel: Inch veraberum e norankakh shrjanin u Hrchakagrin, apa da mi shrjan er, erb hay zhoghovurdn iravunq vastakec՝ havatarim mnalu sepakan inqnutyan@, payqarelu ir votnaharvats iravuqneri u ardarutyan haghtanaki hamar՝ baner, voronq QP-akan Melqonyani hamar zroyakan nshanakutyun unen:
Zroyakan nshanakutyun chein unena, ete erkri ghekavar@ Pashinyani pokharen liner hayrenaser mek@: Mardkayin ays tesak@ zurk e vorevice arzhehamakargic kam skzbunqneric, ev ete pashton@ pahpanelu hamar kariq liner՝ darnalu tund hayrenaser, apa nuyn Melqonyann asor tramagtsoren hakarak haytararutyunnerov mardkanc akanj@ kshoyer: Bayc nor Hayastanum hayrenasirutyan hin chapanishnern e՛l chen gortsum. «nor darasharjan» enq mtel:
Source: USAArmenia
