Hargeli՛ zhoghovurd,
Verjin shrjanum tesnum enq anhangstacnogh mitum. vorosh mardik, vovqer iravakan tarrakan giteliq angam chunen, handgnum en qnnadatel mer pastabanneri ashkhatanq@, kaskatsi tak dnel nranc nvirvatsutyun@ ev pordzel keghts kartsiq dzevavorel, te ibr mer pastabanner@ «vatcharvats» en։
Sakayn, ekeq ankeghts linenq. ete nranc harcnenq՝ «Iravabanutyan mej inch pordz uneq duq», nranq parzapes klren, vorovhetev chunen vo՛ch pordz, vo՛ch el giteliq՝ aydpisi gnahatakanner hnchecnelu iravunq։
Sksecin anvstahutyun sermanel mer pastaban Levon Baghdasaryani hascein՝ ayn pastabani, vov tariner sharunak payqarel e ardarutyan hamar՝ Hayastani nersum ev drsum։ Apa tirakhavorecin naev AMN-um mez ajakcogh iravabannerin։
Sa patahakan che։ Sa kazmakerpvats gortsoghutyun e mer tshnamineri koghmic, voronq haskanum en, vor menq gnum enq tchisht tchanaparhov ev pordzum en khangarel ayd tchanaparhin՝ nerarkelov kaskats, vakh u kharnashpot hasarakutyan mej։
Shater@, cavoq, tesnelov ays sadranqner@ ev gtnvelov huyzeri azdecutyan tak, chmtatsvats ardzaganqum en՝ artahaytelov skhal kartsiqner։ Bayc menq khndrum enq dzez՝ mi՛ shtapeq datel։ Manipulyacianerin trvelu pokharen՝ lseq miayn Vardan Ghukasyani ughigh khosq@ ev kusakcutyan pashtonakan haytararutyunner@։ Mi koghm togheq sut verlutsutyunner@, anhimn varkatsner@ ev keghts teghekutyunner@։
Isk hima՝ dzer himnakan harci masin.
Vardan Ghukasyan@ dzerbakalvel e 2025 tvakani petrvari 20-in։ Aysor arden mot erku amis vec or e, inch na gtnvum e kalanqi tak։ Ev hima harc՝ dzer kartsiqov erku amsva @ntacqum hnaravvo՞r e havaqel hing tarva apacuycner՝ tesagrutyunneri, dzaynagrutyunneri, datakan pastatghteri tesqov, dranq manrakrkit usumnasirel, targmanel amerikyan chapanishnerov ev amboghjakan pastarknerov nerkayacnel datarannerin։ Mi qich mtatseq՝ da inch ahreli tsavali, inchpisi tchshgrit ev pataskhanatu ashkhatanq e pahanjum։ Mi moraceq naev, vor ayd bolvor nyuterin tsanotanum en naev dataranner@, inch@ evs zhamanak ev bardzr iravakan mshakuyt e pahanjum։
Ays bolvor@ kazmakerpel@ pahanjum e hskayakan timayin ashkhatanq, banimac masnagetner, anqun gisherner u tarineri pordz։ Menq da anum enq amenayn pataskhanatvutyamb ev hetevoghakanutyamb՝ i tarberutyun ayn «verlutsabanneri», voronq mimiayn datum en irenc soccancayin grarumnerov ev matneri vra hashvvats giteliqnerov։
Bayc, giteq i՞nchn e amenakarevor@՝
MER TSHNAMINER@ ChGITEN EV ChEN EL KAROGh IMANAL, TE INCh ANAKNKALNER ENQ PATRASTEL NRANC HAMAR։
Ayvo՛, nranq mtatsum en, te giten mer qayler@, bayc irakanum menq shat aveli khor@, khelaci ev herates planner unenq։ Ayd anaknkalner@ nakhatesvats en henc irenc hamar՝ aynpes vor՝ zhamanak@ ga, ev irenq kkangnen irenc isk gortsats anorinakanutyunneri, sti u sadranqneri dem merk u anzen։
Menq ashkhatum enq lur, hetevoghakan ev vtchrakan, aranc avelord aghmuki, aranc emocional paytyunneri։ Bayc՝ erb ga pah@, mer pataskhann aynqan hstak, aynqan himnavor ev aynqan harvatsayin klini, vor aylevs voch mi manipulyacia, voch mi keghts lur, voch mi sadranq nranc chi prki։
Hargeli՛ zhoghovurd,
Mer payqar@՝ Ardarutyan, Tchshmartutyan ev Hayreniqi hamar e։ Isk tchshmartutyan haghtanak@ zhamanaki harc e։ Ayd tchshmartutyan tchanaparhin menq che՛nq vakhenum voch zrpartutyunneric, voch el sadranqneric, vorovhetev menq gitenq՝ vo՛v enq ev vo՛r tchanaparhov enq gnum։
Mi՛ trveq sut khosqerin։ Lseq miayn Vardan Ghukasyanin ev kusakcutyan pashtonakan haytararutyunner@։ Vstahe՛q pasterin, voch te stin։
Mer qayler@ der shaterin en zarmacnelu։
DOK Kusakcutyan Lratvakan
Source: USAArmenia
