Karogh en khndirner arajanal artahanman, nermutsman het
Sat, 28 Feb 2026 16:30:45 +0400

Mot 7 hrtirayin harvats e grancvel Tehrani ayn shrjannerum, vortegh gtnvum en Geraguyn arajnord ayatolla Ali Khamenei nstavayr@ ev nakhagahakan palat@։ Ays masin haytnum e «Fars» gortsakalutyun@: «Reuters»-@, hghum anelov AMN pashtonyanerin, teghekacnum e, vor AMN-n odayin ev tsovayin harvatsner e hascnum Iranin: Nuyn lratvamijoc@, hghum anelov iranci pashtonyanerin, haytnum e, vor Iran@ patrastvum e «jakhjakhich» pataskhan harvatsi։ Israyeli aroghjapahutyan nakhararutyun@ handznararel e bzhshkakan kentronnerin durs grel nranc, vovqer anhapagh hospitalacman kariq chunen: Rusastani transporti nakhararutyun@ haytararel e, vor rusakan avia@nkerutyunner@ zhamanakavorapes kdadarecnen trichqner@ depi Israyel ev Iran: Hishecnenq` Israyeli pashtpanutyan nakharar Israyel Kacn aysor haytararel e, vor «kankhargelich» harvats e hascvel Iranin։ @st iranakan lratvamijocneri` paytyunner en vorotacel Tehranum, Spahanum, Ghomum ev Lorestanum, Qermanshahum, Qarajum ev Tavrizum։ AMN nakhagah Donald Tramp@ hastatel e, vor Vashington@ masnakcum e Irani dem gortsoghutyan@։
Iranaget Zhanna Vardanyan@ «Hraparaki» het zruycum khoselov procesneri masin, nkatum e․ «@st eutyan menq ayzhm akanates enq linum Irani dem hertakan hardzakman@, ays angam՝ AMN-i ev Israyeli koghmic, nakhord hardzakum@ teghi er unecel 2025 tvakani hunisin։ Ete nakhord angam tirakhavorel ein mijukayin obyektner@ ev teghi bardzrastitchan zinvorakannerin, apa ays angam hardzakumn aveli @ndgrkun e։ Ayzhm tirakhum en Irani hrtirayin obyektner@, inchpes naev Irani bardzrastitchan razmaqaghaqakan ghekavarner@։ Tarber teghekutyunner kan, vor mahapordz e katarvel Geraguyn arajnordi, nakhagahi u ayl qaghaqakan pashtonyaneri dem, voronq minch ays pah@ arayzhm herqvum en։ Shat en shrjanarvogh anunner@, hatkapes razmavakan volortin arnchvogh pashtonyaneri masov։ Mer unecats teghekutyunnern ays masov derevs hstak chen, guce arajika zhamerin patker@ aveli hstakecvi։ @ndhanur armamb Irann arden isk meknarkel e pataskhan gortsoghutyunner@ ev i tarberutyun nakhord tarva paterazmi, ays angam harvatsner en hascvum Israyeli ughghutyamb, inchpes naev taratsashrjani mi sharq erkrneri, Kataric baci՝ Bahreyn, Arabakan Miacyal Emirutyunner, Hordanan, Quveyt ev ayln՝ amerikyan bazaneri ughghutyamb, pastaci sa aveli @ndgrkun e, qan nakhord tarva paterazm@։ @ndhanur armamb ete ditarkum enq amerikyan ev israyelakan koghmeri gortsoghutyunnern u hretorabanutyun@, apa nranq mi qani npatak en hetapndum։ Iranum՝ hamakargi tapalum, @nd vorum ayn klini mahapordzi mijocvov, te ayl eghanakov, inchpes naev Irani razmakan pashtpanakan potenciali sahmanapakumn e nranc npatakneric mek@, vorpeszi Iran@ chkaroghana pataskhan harvatsner hascnel ev arhasarak nranq cankanum en Iranum steghtsel mi iravitchak, vor ayd erkir@ chkaroghana lurj martahraverner nerkayacnel AMN-i ev Israyeli shaherin», – asum e iranaget@։
Isk i՞nch azdecutyun ktoghnen procesner@ taratsashrjani, masnavorapes Hayastani vra․«Hayastani depqum mi qani ughghutyunner kan՝ pakhstakanneri hosq, khosq@ voch miayn iranahayeri masin e, aylev՝ irancineri, sa kakhvats e ayn banic, te vorqan kteven razmakan gortsoghutyunner@։ Hatkanshakan e, vor Irani Azgayin anvtangutyan khorhurdn e hordorel zhoghovrdin heranal Tehranic ev ayn qaghaqneric, voronq entarkvum en hardzakman։ Nman depqerum iranciner@ gnum en depi hyusisayin shrjanner՝ Kaspic tsovin harogh, bayc ays hamateqstum vomanq karogh en nakh@ntrel Hayastan, naev Turqia ev ayln։ Ays gortsoghutyunner@ karogh en azdel naev hay-iranakan tntesakan haraberutyunneri vra, kakhvats nranic, te vorqan kteven procesner@։ Karogh en khndirner arajanal artahanman, nermutsman het kapvats, inchpes naev entakarucvatsqayin, tarancik tchanaparhneric ogtvelu hnaravorutyunnerii het, ev ayln, amen ban kakhvats e procesneri @ntacqic»։
Source: Hraparak
Lrahos – Lrahos Lureri anspar aghbyur