Votchir ev patizh
Sat, 30 May 2026 19:15:03 +0400

Bac namak Nikol Pashinyanin
Parvo՛n։ Ankeghts asats, chgitem՝ imast uni՞ Dzez grel@, te՞ voch, kkarda՞q, te՞ voch, hetevutyun kane՞q, te՞ voch, et kkangne՞q Dzer gahavezh @ntacqic, te՞ voch։ Bayc ete khostovanem՝ grete vstah em, vor ete nuynisk kardaq, mievnuyn e, vo՛ch hetevutyun kaneq, vo՛ch el kpokheq Dzer @ntacq@, vor@ vorqan kortsanarar e mer erkri u zhoghovrdi hamar, aravel kortsanarar e henc Dzez hamar՝ vorpes mardu։ Dzer bnuytn e aydpisin․ hamar, hastakogh, khosq u khorhurd antesogh, severun gaghapari trvats, metsarzhequtyan maniayi ev anliarzhequtyan barduyti mijev tvaytogh ev dranc aranqnerum sahmrkecucich ararqner gortsogh։
Gite՞q, te ays verjin orerin inchov em zbaghvats es․ jnjum em Dzez ughghvats namakis qnnadatakan-meghadrakan ayn hatvatsner@, voronq arden hnchecvel en ayloc koghmic։ Ev piti asem, vor ete aydpes sharunakvi, im namakic ban chi mna (mi tas@ ej arden jnjel em), inch@ vorqan apsosali lini indz hamar, uzum em husal, vor nuynqan ev aravel aydpisin klini henc Dzez hamar։
Vorovhetev es uzum em hogut Dzez mi mitq artsartsel, vor@, grete vstah em, ayl mek@ chi ani․ angam ete nkati da, dzhvar te cankana nman ban anel։ Dzez irapes ognel cankacoghner@ hima shat qich en։ Isk indz ays motecman hamar guce shater@ nuynisk parsaven u datapeten kam hegnen u tsaghren։ Arajinner@՝ hamozvats, vor Duq arzhani cheq ognutyan, erkrordner@՝ vstah, vor Dzez ognel hnaravor che։ Sakayn piti khostovanem naev, vor es da anum em vorqan Dzez՝ vorpes mard ognelu hamar, nuynqan ev guce aravel՝ Dzer canats voromneri sermern arevi eres hanelu ev tslunakutyunic zrkelu, arnvazn՝ tesaneli dardznelu hamar։
Duq chariqi sermer eq shagh tvel ev dranq havaqoghneri mej piti lineq, parvo՛n, guce amenaarajin u amenakarevor havaqoghneric mek@։
Bazum u bazmabnuyt en Dzez ughghvats qnnadatutyunnern u meghadranqner@։ Guce dranc mej kan vorosh subyektiv tarrer, bayc himnakanum, tchnshogh metsamasnutyamb dranq tchisht en, Dzer bnuytin, gaghaparnerin, gortsoghutyunnerin hamapataskhanogh, dranc hetevutyun handisacogh։
Hanrahayt e ev bazmics u vaghuc e asvel, vor ashkharhum chka, goyutyun chuni gaghtniq։ Amen inch mi or parzvum e։ Dzer arumov el amen inch grete parz e։ Dzer metamorfozneri mekhanizmn el aynqan aknhayt e, vor ayd masin nuynisk charzhe khosel։ Bayc gite՞q, te vorn e Dzer irakan dimankar@՝ odzi ayn erku bac erakhner@, vor miacnum ev ibrev srtik eq cuyc talis։ Sakayn ete voghj ashkharhin el khabeq, Dzez khabel cheq karoghana։ Che, hankarts chkaskatseq, te chem havatum Dzer ayd karoghutyan@։ Aydtegh Duq erevi amenakarogh eq։ Parzapes ashkharhi orenqn e poqr-inch ayl․ inqn iren khabel ughghaki hnaravor che (Asttsvo sirun, hankarts chkeghtseq, chnengapokheq u asvats@, Dzer bnuyti hamadzayn, shur taq bolvorovin ayl imast u entateqstov․ khosqn inqnakhabeutyan masin che)։ Usti mnum e @ndamen@ mi ban․ vor Duq՝ inqnerd, @nduneq Dzer skhalnern u meghqer@, aysinqn՝ nakh inqnerd Dzez, apa ev i lur ashkharhi khostovaneq ayn, inchn ashkharhum Duq amenic lav giteq։ Isk apa pordzeq ughghel Dzer skhalnern u qavel meghqer@։ Dzer patizh@, paron, ankhusapeli e, inqnerd gnaceq dran, da e miak elqn u prkutyun@։ Vorovhetev mi ban e harkadir patizh@ ev bolvorovin ayl ban՝ kamavor patizh@։
2024-in es mi «nyut» ei hraparakel, vortegh inqs indz mi voch hretorakan harc ei tvel Dzer fenomeni masin։ Ayn dzevakerpvats er ayspes․ «Vo՞v e Nikol Pashinyan@՝ gortsaka՞l, te՞ qaghaqakan Raskolnikov»։
Asem, vor es mi koghm em dnum gortsakali kankhavarkats@ (teev dra hetevanqneri veracum@, patizh krelu imastov, nuynpes teghavorvum e im koghmic Dzez arajarkvats՝ raskolnikovyan patzhi mej) ev uzum em ushadrutyun hravirel Dzez qaghaqakan Raskolnikov kochelu pattcharneri vra։ Raskolnikov@, vori azganun@ nshanakum e «Herdzvatsogh», giteq, arajnordvum er ayn severun gaghaparov, te mets gorts anelu hnaravorutyun unenalu hamar mard@ karogh e iren «poqr» votchir tuyl tal։ Tchisht e, nra azdaknerum kar inqnahastatman lurj barduyt, sakayn sa el antesenq, teev sa el bnorvosh e Dzez։ Aysinqn, na gaghaparakhosakan himq er steghtsel votchir@՝ tvyal depqum mard spaneln ardaracnelu ev iren ayd gortsoghutyan mghelu hamar։
Nmanatip mi model el Duq eq steghtsel ev arajnordvel dranov։ Isk da geraguyn skhal e, votchir u meghq, vor@ mard gortsum e voch miayn mardkutyan u ashkharhi, aylev henc ir dem։ Es ayd pattcharov em Dzez anvanum qaghaqakan Raskolnikov։ Naev՝ ayn pattcharov, vor, vorpes mard, uzum em, huys unem, vor i verjvo kgnaq naev patizh krelu tchanaparhov ev dranov, inchpes asaci verevum, khavaqeq Dzer shagh tvats votchiri sermer@ (nayeq Dzez shrjapatogh mardkanc․ dranq arden ayntegh parart hogh en gtel u tsil tvel)։
Es chem nerkayacni Dzer gortsats votchirner@, vorovhetev dranq anspar en, bazum u bazmabnuyt։ Hrazharvum em nuynisk dranc volortner@ tvarkelu mtqic, teev dranq ughghvats en voch miayn hayi, haykakanutyan dem, aylev @ndhanrapes mard araratsi u mardkutyan dem (hishecnem miayn Ceghaspanutyan dat@ pashtpaneluc hrazharvel@ ev dran hajordats Gazayi ceghaspanutyun@․ gite՞q, vor kap ka ays erkusi mijev)։ Es, paron, ibrev mard՝ zarhurum em ayn tchakatagric, vor spasvum e Dzez, ayn tchakatagric, vorn inqnerd eq steghtsel Dzez hamar։
Ereveli mard Ruben Vardanyan@ Dzez hamar «tchitchui 84 hazar tarva kyanq» kankhatesec։ Bayc Duq karogh eq pokhel Dzer tchakatagir@։ Arel eq raskolnikovyan arajin qayl@․ votchir@ gortsel eq։ Areq naev erkrord qayl@, gnaceq naev patizh@ krelu։ Ev aydpisov՝ kaneq Dzer prkutyan arajin qayl@։
Hima, ays nakh@ntrakan qarozarshav@, vor@ Duq cavalioren ogtagortsum eq Dzer votchirner@ khoracnelu ev bazmapatkelu ases gitakcvats, nuynisk hivandagin npatakadrumov, Duq՝ inqnerd, karogh eq veratsel nakhakhnamutyan ev nuynisk Asttsvo koghmic Dzez @ndzervats bacarik hnaravorutyan, guce՝ verjin hnaravorutyan։
Gteq ayd hnaravorutyun@, ogtveq dranic։ Es karogh em mi tarberak arajarkel։ Orinak՝ hrazharveq ishkhanutyan hamar payqareluc, hraparakn ogtagortseq irakan tchshmartutyun@ tchanachelu ev tchanacheli dardznelu hamar ev gnaceq kamavor patzhi, paron, meghq eq։
Naev hishecnem Dzez evs mi ban, vor@ Duq dardzyal bolvoric lav giteq։ Duq ansahman esamol eq, paron, inqnasiraharvats, metsamtutyunic kuracats, anskhalakanutyan, bacarikutyan, erevi naev margareakan kochvatsutyan khabkanqov varakvats։ Sakayn ete stap tesanoghi hayacqov nayeq, ktesneq, vor ayd amen@ Dzer kyanqi hetagits@ veratsel ev veratsum e sev ancqi, tiezerakan sev ancqi։
Bayc uzvo՞ւm eq patmutyan mej gone mi lusavor hetq toghnel, uzvo՞ւm eq prkel Dzer anun@։ Hrazharveq nerkayis Nikol Pashinyanic, @nduneq, inqnakhostovaneq, vor skhal patkeracumnerov u gaghaparnerov eq arajnordvel, zghjaceq, nerum hayceq, Dzez chhetevelu koch hgheq nerka u galiq serundnerin, patizh krelu patrastakamutyun haytneq ev guce nerman arzhananaq, guce iskapes mi lusavor hetq toghneq Dzer etevic ev guce hishveq aynpes, inchpes erevi der voch voq chi hishvel patmutyan mej։
Arevmutqi Dzer gorts@nkerner@ Dzer gortsoghutyunner@ bnorvoshum en ibrev «khizakh ararq»։ Ayvo, Duq @ndunak eq anhavatali tvacogh vtchrakan qayleri։ Bayc amenamets khizakhutyun@ klini ayd keghtsapatir «khizakh ararqneric» hrazharvel@, dranc dem elnel@, dranc kortsanarar @ntacq@ kasecnel@։
Dzez arden «seriakan mardaspan» en anvanum։ Ays oreri Dzer varqn u barq@ cuyc en talis, vor Duq i vitchaki eq gnalu naev ayd tchanaparhov, dimel dazhanaguyn qayleri ev nuynisk aryunaheghutyan։ Asttsvo sirun, hankarts chaneq da, te che kkortsanveq hur-havityan, parvo՛n։ Gite՞q, te inch erjankutyun e ishkhanutyun chunenal@ ev sut misiayic azatagrvats linel@։ Gite՞q, te inch eranutyun e khaghaghvats hogi unenal@։ Ev gite՞q, vor qani der chuneq nerqin khaghaghutyun, hnaravor che, vor hasneq artaqin khaghaghutyan։ Isk Dzer nerqin khaghaghutyan masin khoseln isk avelord e։ Chgiteq։ Bayc oreric mi or hastat kimanaq։ Motecreq ayd or@, areq da henc hima։
Ev qani vor Dzez dimelu ankumn uneca, isk ankum@, Dzer orinakov giteq, gahavezhi veratsvelu tiezerakan orenq e ev tanum e hajordakan՝ aravel vat u vattaraguyn qayleri, es indz tuyl em talis entarkvel ayd orenqin ev namak-arajark-khndranq-nakhazgushacum-hordors avartel Dzer isk khosqeric mejberum anelov․ «Amen ban kakhvats e mi marduc, ev ayd mi mard@ dvo՛ւ es», parvo՛n։
HG․ Erb 1994-in argelvec «Erkir» tert@, mi sharq terter («Aravot», «Azg», «Lragir», «Molvorak» evn), vorpes boghoq ev lragroghakan hamerashkhutyan nshan, sksecin irenc ejer@ tramadrel «Erkrin»։ Ev patahel e, vor im u Dzer storagrutyamb hraparakumner@ haytnvel en koghq-koghqi՝ nuyn terti nuyn bacvatsqum, bayc hakadir ejerum։ Hima lav chem hishum, te da vor tertum e eghel։ Kartsem՝ «Lragirn» er, teev es kuzenayi, vor da «Molvorak@» liner kam «Azg@»․ zut anvan khorhrdi hamar։ Bayc es ays drvag@ hisheci himnakanum Dzez mi dardzyal voch hretorakan harc talu hamar․ i՞nch eq kartsum՝ ayn zhamanak, ibrev sksnak lragrogh, hnaravvo՞r e, vor anhajogh barakhagh anelu gaytakghutyan trveiq, asenq, orinak, te՝ «Duq Dzez hresh eq dardzrel, bayc karogh eq naev hreshtak dardznel»։ Ev havatayiq Dzer khosqerin։
Hakob Soghomvonyan
Source: Hraparak
Lrahos – Lrahos Lureri anspar aghbyur