«Hraparak»․ Bemakanacvats hardzakum@, Alievi sparnaliqner@ ev ashkharhi cinik ardzaganq@
Sat, 07 Mar 2026 13:15:00 +0400

Marti 5-in nakh adrbejanakan ZLM-ner@, apa naev erkri AGN-n u PN-n haytararecin, te Irani koghmic ATS-nerov hardzakum e teghi unecel Nakhijevani mijazgayin odanavakayani, harakic dproci ev ayl entakarucvatsqneri vra, vori hetevanqov vnasvel e odakayani terminali shenq@, tarhanvel en usucichnern u ashakertner@, viravorvel e 4 khaghagh bnakich։ ZLM-neri hakairanakan qinot hraparakumnerin zugaher, adrbejanakan gerateschutyunner@ bavakanin kosht haytararutyamb handes ekan՝ aknarkelov hamarzheq gortsoghutyunneri, ima՝ hakaharvats talu masin։
Bayc Irani dem maghdzi gagatnaketn Adrbejani nakhagah Ilham Alievi hokhortanqnern u razmatench sparnaliqnern ein, voronq na hnchecrec nuyn or@ erkri AKh nistum։ Isk Nakhijevani mijadep@, vori het kapvats՝ Irani AGN-n ev GSh-n, andzamb AG nakharar Araghchin hatuk haytararutyamb herqecin iranakan koghmi arnchutyun@, @st eutyan, mi vtangavor khaghi bemadrutyun er։
Iren trvats hertakan aritn ogtagortselov, mi qani or araj Irani despanatan grancamatyanum ayd erkrin cavakcakan khosqer hgheluc hetvo, Aliev@ nuyn IIH ishkhanutyunnerin vorakel e e՛l «ahabekich», e՛l «anshnorhakal», e՛l «davatchan»։ AKh nistum na haytararec․ «Aysor Irann ahabekchakan akt e irakanacrel Adrbejani taratsqi ev adrbejanakan petutyan dem։ Adrbejanakan petutyun@ khstoren datapartum e ays noghkali ahabekchakan gortsoghutyun@. ayn kataroghner@ petq e anhapagh pataskhanatvutyan entarkven։ Irani pashtonyaner@ petq e bacatrutyun tan adrbejanakan koghmin, neroghutyun khndren, ev ays ahabekchakan hardzakman hamar pataskhanatuner@ petq e qreakan pataskhanatvutyan entarkven։ Sa arajin depq@ che, vor Irann ahabekchakan gortsoghutyunner e irakanacnum Adrbejani ev adrbejancineri dem։ Menq՝ bolvors, lav enq hishum Tehranum Adrbejani despanatan vra verjers teghi unecats ahabekchakan hardzakum@»,- asel e Adrbejani nakhagah@։ Inchpes misht, chi shrjancel naev haykakan teman՝ khostanalov «jardel» bolvor nranc glukhner@, vovqer ksparnan Adrbejani anvtangutyan@․ «Inchpes verj drecinq haykakan okupaciayin, aynpes el patrast enq cucadrel mer uzh@ cankacats char uzhi dem, ev togh Iranum voch voq chmorana da»։ Alievn asel e naev, vor Adrbejanum Irani despan@ kanchvel e artaqin gortseri nakhararutyun, isk zinvats uzher@՝ PN-n, Petakan sahmanapah tsarayutyun@ ev myus bolvor hatuk nshanakutyan uzher@, bervel en bardzr martakan patrastutyan ev petq e patrast linen cankacats gortsoghutyun irakanacnelu։
Ayn, vor Nakhijevanum paytats dronneri patmutyun@ lurj hetaqnnutyan kariq uni, arden pastum en pordzagetner@։ Nakh hishenq, vor mi qani or araj el Ankaran er pndum, te iranakan hrtirner en @nkel Turqiayi taratsq։ Tehrann ayd mijadepin el ir masnakcutyun@ herqec։ Bayc ays erku bemadrvats hardzakumner@ vkayum en ayn masin, vor Israyeln u AMN-n mtadir en errord՝ camaqayin tchakat bacel Irani dem՝ ogtagortselov Adrbejanin ev Turqiayin, nerqashelov nranc sharunakvogh sarsapeli paterazmi mej։ Patahakan che, vor Nakhijevani mijadepin ardzaganqecin bazmativ erkrner, Baqvi sertaguyn dashnakicner@, nakh՝ Erdoghan@, Uzbekstani, Ghazakhstani nakhagahner@, Pakistani arajnord@, EM divanagitutyan ghekavar Kallas@, naev ayl erkrner՝ Niderlandneric minchev nuynisk Fransia, vor@ minchev verjers Adrbejan@ hamarum er voch barekamakan, ete chasenq՝ tshnamakan erkir, Hayastani ev Arcakhi het kapvats dirqorvoshman pattcharov։
Pastoren, mijazgayin hanrutyun kochvogh voch hamaser u erespasht hatvats@ krkin trvec Alievi shantazhin, «kerav nra kut@», vorovhetev petq er naev «havatarmutyan erdum tal» AMN nakhagahin ev, inchu che՝ hreakan azdecik lobbingin, vor@, inchpes nuyn AMN-um en pndum, vaghuc karavarum e Amerikan u andzamb Trampin։ I dep, ete Turqian ev Adrbejan@ mianan hakairanakan razmakan arshavin, apa, inchpes vorosh pordzagetner en nshum, hashvi arnelov ayd erkrneri mijev camaqayin voch ansahmanapak kap@, Irani dem camaqayin gortsoghutyunneri hamar tesakanoren karogh en ogtagortsvel Vrastani ev Hayastani taratsqner@, mer depqum՝ Syuniqi marzov, vori shurj «hin hashvarkner» uni Baqu-Ankara tandem@, ev ayd neng tsragri verahas vtangneri masin hatchakh er hishecnum Tehran@։
Ushagrav e naev Moskvayi ardzaganq@ nakhijevanyan depqerin։ Rusastani Petdumayi APH harcerov handznazhoghovi pokhnakhagah Konstantin Zatulin@ kartsum e, vor Baqvi sert hamagortsakcutyunn Israyeli het ev Adrbejani nakhagah Ilham Alievi vordegrats qaghaqakan gits@ karogh en linel Irani koghmic Adrbejani vra hardzakman hnaravor pattchar։ Подъём-in tvats harcazruycum Zatulin@ nshel e, vor «petq e linen aveli hamozich pattcharner»։ Nshelov, vor ankakh pordzagetner@ hakvats en kartselu, te Adrbejann aydpisov arit e pntrum Irani dem hakamartutyan@ hnaravor masnakcutyan hamar՝ handes galov AMN-i ev Israyeli koghmic, rus patgamavor@ nkatel e․ «Ete ays haghordagrutyunner@ tchisht en, da nshanakum e, vor nakhkinum Adrbejani taratsqic depi Iran ardzakvel en anodachu trchogh sarqer kam ayl zinatesakner, kam el ayn pattcharov, vor nranq, voronc iranciner@ hamarum en Irani dem gortsoghutyan masnakicner, ayzhm gtnvum en Adrbejanum»։ Zatulini khosqov՝ AMN-n ev Israyel@ pordzum en khaghacnel Iranum azgayin poqramasnutyunneri qart@։ Minch amerikaciner@ khaghadruyq en katarum qrderi vra, Baqun khaghadruyq e katarum Irani etnik adrbejancineri vra․ «Menq gitenq, vor Adrbejan@ voch miayn sertoren hamagortsakcum e Turqiayi het, aylev zargacnum e ir hamagortsakcutyunn Israyeli het։ 12-orya paterazmi zhamanak Israyel@ koch arec Irani adrbejancinerin՝ apstambel karavarutyan dem, «sepakan tchakatagir@ vercnel irenc dzerq@» ev ayln։ Sranq varchapet Netanyahui՝ andzamb arvats haytararutyunner ein։ Ev, iharke, nranq ayzhm pordzum en amen kerp shahagortsel Iranum azgayin poqramasnutyunneri qart@»։
Hatkanshakan e, vor marti 5-in AKh nist er hravirel naev Nikol Pashinyan@, nuyn or@ kayacel er HH ev Adrbejani AG nakhararneri herakhosazruyc@, Erevan@ guce shtapel er «cavakcel ev inch-or havastiacumner tal» turq-adrbejanci «barekamnerin»։
Source: Hraparak
Lrahos – Lrahos Lureri anspar aghbyur