Getern irenc hamar en hosum, nakhararutyun@՝ ir hamar
Thu, 09 Apr 2026 15:15:00 +0400

Debedi masin mer arajin hodvats@ («Ayd pogh@ ete Debedi mej lcnein…») tpagrvec marti 4-in։ Khosel einq konkret khndirneri masin՝ jri aghtotum, koyughu pluzvats hamakarger, vorogman canceri angortsutyun, selavneri vtang։ Aysinqn՝ tarinerov kutakvats khndirneri masin, voronq chen lutsvum ev nor hegheghumneri pattchar karogh en darnal։ Hodvatsn ugharkecinq shrjaka mijavayri nakhararutyun՝ nakharar Hambardzum Matevosyanin՝ aknkalelov parz pataskhanner՝ i՞nch e arvel, i՞nch e arvelu, vo՞v e pataskhanatu։ Skzbum pataskhan@ ekav nakhararutyan glkhavor qartughar Sergvo Atanesyani storagrutyamb։ Dzhvar e ayd grutyun@ pataskhan kochel` @ndhanur dzevakerpumner, «teghyak enq», «ashkhatanqner en katarvum», «plan e mshakvum»։ Mi khosqov՝ «nor en crcam talis, te vor karen»: Voch mi tiv, voch mi zhamket, voch mi pataskhanatu։ Amenakarevor@՝ voch mi khosq՝ hodvatsum bardzracvats khndirner@ tchi՞sht en, te՞ voch։ Grecinq erkrord hodvats@՝ matnacuyc anelov pataskhan chstacats, pataskhani karot harcer@: Ayd hraparakumn ugharkecinq nakhararutyun՝ voch te vorpes nor harcum, ayl vorpes i teghekutyun ev i gitutyun: Mtatsecinq՝ guce kardan, guce ays angam haskanan, vor khndir@ lurj e, guce pordzen konkret pataskhan tal։
Bayc stacanq mi pataskhan, vor@, ankeghts asats, arden nuynisk zarmanq chi arajacnum, ayl՝ tarakusanq։ Erku metsamit togh․ «Teghekacnum em, vor bardzracvats harcerin arnchvogh teghekutyunn arden isk tramadrvel e Dzez»։ Storagrel e «partakanutyunner@ katarogh» Arkadi Khachatryan@։ Voch mi bar avel։ Aysinqn՝ @st nakhararutyan, harc@ pakvats e։ Teman sparvats e։ Debedi khndirner@՝ nuynpes։ Sa arden parzapes antarberutyun che, sa khndri u naev mamuli handep verabermunq e։ Erku namak grenq, erku angam el stananq nuyn dzevakan pataskhan@։ Isk Debed@՝ anhangist, vtangavor, erb petq e՝ kortsanarar։ Bayc nakhararutyan kyanq@՝ khaghagh, hangist, anshtap։ @nkerner, Duq vo՞nc eq hangist ashkhatavardz stanum, ayn el՝ bardzr ashkhatavardz, verjum el՝ pargevavtcharner, erb get@ mardkanc ayginern e qshum, tnern e averum։ Zhoghovurd@ dzez inchi՞ hamar e vardzel, vor nsteq kabinetnerum u greq, te «pataskhane՞l enq»։
Haskaca mi parz ban․ mer getern irenc hamar en hosum, nakhararutyan anhog kyanq@՝ ir hamar։ Ayntegh, kartses, vo՛ch shtapelu khndir ka, vo՛ch pataskhan talu anhrazheshtutyun, vo՛ch el՝ pataskhanatvutyan zgacum։ Tpavorutyun e, vor ays mardik mer erkri konkret khndirneri, dranc hetevanqneri het voreve irakan kap chunen։ Nuynisk ayn «crcam taln» el chi erevum։ Ev amenakarevor harc@ mnum e odum kakhvats․ ays ameni masin nakharar Hambardzum Matevosyan@ teghya՞k e։ Giti՞, te ir anunic ugharkvats namaknerin inch pataskhanner en grum ir ashkhatoghner@։ Ete teghyak e, uremn sa ays nakhararutyan avandakan ashkhatavo՞tchn e:
Nman ashkhataotchi ardyunqum er, vor erku tari araj Debed get@ hertakan angam «gzhvec» u hunic durs galov՝ ir tchanaparhin srbec amen inch՝ Alaverduc minchev Bagratashen։ Qshec-tarav ayginer, vnasec u averec tner, ozhandak karuycner։ Mardik mets korustner unecan, krats vnasnern amboghjutyamb chpokhhatucvein, ev karavarutyunn el der amboghjovin chi veracrel agheti hetevanqner@:
HG. Nakh@ntrakan shrjan e։ Bolvor@ pordzum en irenc katarats ashkhatanq@ cuyc tal, nerkayacnel, mardkanc vstahutyun@ shahel: Shrjaka mijavayri nakhararutyun@ chi՞ uzum nerkayacnel, te inch e arel Debedi hamar։ Te՞ cuyc talu ban chka։ Menq patrast einq grel naev drakani masin։ Bayc dra hamar petq e irakan ashkhatanq lini, ev petq e barehatchen patshatch pataskhanel lragroghneri harcerin: Erb get@ durs e galis hunic, chi harcnum՝ nakhararutyunum pla՞n en mshakum, arden pataskhane՞l en, te՞ ughghaki petakan byujeic pogh en stanum` vochinch chanelu dimac։
Source: Hraparak
Lrahos – Lrahos Lureri anspar aghbyur