«Hraparak». Chhrazharvecin ahreli pargevavtcharneric, kargi chberecin arnetneri butsaran dardzats nkughner@
Tue, 28 Apr 2026 12:45:02 +0400

Zrucakics Prkarar tsarayutyan ev Ardaradatutyan veteran, pokhgndapet, banasteghtsakan chors zhoghovatsui heghinak Haykaz Qotanjyann e, vorn 8 tari zbaghvel e mankavarzhutyamb՝ eritasard serndin pokhancelov hayrenasirutyan vogin ev razmagitutyan gaghtniqner@: Naev zbaghvum e geghankarchutyamb:
– Mi banasteghtsutyan mej grel eq՝ «El dzev chgite՞s du karavarman, Chune՞s lutsum@ du «havasarman», Gna՛, heraci՛r, togh norer@ gan»: Kartsum eq, vor aysorva ishkhanutyunner@ petq e heranan՝ tchanaparh bacelov noreri araj:
– Im erekhaneri, torneri apagan ays erkrum em tesnum։ Vo՞ւm enq ayn vstahelu, vo՞v e ayn ghekavar@, vor karogh e apahovel arzhanapativ khaghaghutyun, zargacum ev bargavatchum։ Ays harcern aysor mtahogum en bolvoris: Nerka ghekavari masin khosq angam linel chi karogh։ Na Qaj Nazari bakhtov u arevmtyan hovanavorneri ognutyamb ishkhanutyan ghekn ir dzerqn arav u… el chmeknabanem: Patkern aravel qan tkhur e: Nakhkinnern el mi bari ptugh chein։ Nranc pattcharov e, vor «sa» voch miayn ekav ishkhanutyan, aylev minch ors mnum e atorin։ Ayvo, vstahabar asum em՝ nranq «sra» patvandann en։ Nranq vor chlinen qaghaqakan dashtum, guce nor demqer haytnven, u ban pokhvi mer irakanutyan mej։ Es heru em qaghaqakanutyunic, indz qaghaqakan verlutsaban chem hamarum: Zinvorakan tsarayutyan 25 tarinern indz tvel en ayl mtatselakerp՝aveli gortsnakan u tramabanakan: Ayduhanderdz, linelov naev mtavorakan u HH «hpart» qaghaqaci, tesnum em, vor menq aprum enq mi zhamanakashrjanum, erb amen inch kartses teghum e՝ petutyun unenq, sahmanner unenq, ishkhanutyun unenq… bayc mievnuyn zhamanak inch-or ban armatapes pakasum e։ Ayd pakas@ tesaneli che arajin hayacqic, bayc ayn zgacvum e amenur՝ mardkanc khosqum, lrutyan mej, hiastaputyan mej: Harc@, vor petq e inqners mez tanq, parz e՝ menq iskape՞s unenq petutyun, te՞ parzapes՝ dra patranq@։ Ays temanern em artahaytel banasteghtsutyunnerum:
– Mek ayl banasteghtsutyunum grel eq․ «Aygepa՛n, zartni՛r, heri՛q e qnes, Qaos e tirum angin partezum, Psher@ shutov khasnen ev qez»։ Mez nvo՞r «aygepan» e petq:
– Henc aydpes: Es aghaghakogh antarberutyun em tesnum ayn hamakargum, vorum nvirumov ashkhatel em 25 tari: Amenaardiakan khndir@, es kasei՝ gerkhndir@, paymanavorvats e taratsashrjanum teghi unecogh iradardzutyunnerov։ Teseq՝ grete chen gortsum mijazgayin orenqner@, kareli e asel՝ aylevs goyutyun chuni «petakan sahman» haskacutyun@, hatkapes՝ «odayin sahman» asvats@։ U cankacats pahi, Astvats mi arasce, patahabar kam ditavoryal, karogh en rumber tapvel mer glkhin, kam, asenq, paytyun lini mer kam Irani atomakayanum, i՞nch klini mer bnakchutyan vitchak@։ Ka՞ ardyoq qaghpashtpanutyan «inch-or makardak», vor@ piti unenar cankacats kargin petutyun՝ nman iravitchakum։ Chen gortsum rmbapastaranner@, apastarannern u taqstocner@։ Vorte՞gh ev inchpe՞s en patsparvelu mer erekhaner@՝ hnaravor vtangi zhamanak… Sa chi huzum karavarutyan@։ Ete huzer, khrazharvein irenc ahreli pargevavtcharneric ev ayd pogherov kargi kberein arnetneri butsaran dardzats nkughner@, ktayin dranq qaghpashtpanutyan hamaynqayin kazmakerputyunnerin, verjinners el bnakchutyan het parberabar kanckacnein usucoghakan nakhavarzhanqner, vorpeszi qaghaqacin imana՝ ur gna ev vortegh patsparvi hnaravor agheti depqum… Mi khosqov, shat aneliqner kan, bayc anogh chka։ Vorovhetev ter chka:
– Bayc aysor khosum en tntesakan atchi masin, tver en berum, vor tntesakan atchi shnorhiv toshak en bardzracrel, pargevavtcharner sahmanel… erevi vor aveli lav tntesakan atchi tver nkaren:
– Lav asaciq՝ nkaren, qani vor ayd atch@ liarzheq chi artacolvum mardkanc kyanqum։ Erb ashkhatogh@ sharunakum e aprel anorvoshutyan mej, erb eritasard@ chi tesnum erkarazhamket hnaravorutyun, arajanum e khorqayin khndir: Atch@, vor@ chi bashkhvum ardar ev chi steghtsum kayunutyun, chi karogh darnal petakan henasyun։ Ayn @ndamen@ zhamanakavor cucanish e, voch te hamakargayin araj@ntac։ Tntesutyun@ chi karogh uzhegh linel, ete ayn chi tsarayum mardun։ Isk erb mard@ chi zgum ayd uzh@, arajanum e amenavtangavor erevuytneric mek@՝ anvstahutyun sepakan erkri nkatmamb։ «U qani der atornerin pind nstats en tkhmarner@, Menq kmnanq nranc gerin»: Ays togher@ horetesaka՞n togher en, te՞ zgastacnogh:
– Inchpe՞s havatanq, vor «tkhmarner@ pind nstats chen mna» hertakan ev vtchrakan @ntrutyunneric hetvo:
– Minch ayzhm khosqs miayn mi npatak uner. haskananq, te inch vitchakum enq ev ur enq gnum` voch miayn meghadrenq, ayl naev gnahatenq։ Voch te bazhanvelu, ayl՝ stapvelu։ Yuraqanchyur @ntrutyun՝ qaghaqakan, hasarakakan kam andznakan, uni hetevanqner։ Ev ayd hetevanqner@ voroshvum en voch te huyzerov, ayl՝ gitakcutyamb։ Ete uzum enq unenal kayacats petutyun, petq e sovvorenq pahanjel voch te khostumner, ayl՝ ardyunqner, voch te barer, ayl՝ pataskhanatvutyun, voch te pahi lutsum, ayl՝ erkarazhamket razmavarutyun։ Vorovhetev petutyun@ patranq che miayn ayn depqum, erb ayn karucvum e gitakcvats @ntrutyunnerov: Cavoq, mer qaghaqacineri mi mas@ chi zgum iren petutyan ter։ Petutyunn @nkalvum e vorpes mi ban, voric petq e inch-or ban stanal, voch te mi hamakarg, vori hamar petq e pataskhanatvutyun krel։ Ays mtatsoghutyun@ qayqayum e himqer@։ Erb «inch karogh em vercnel»-@ gerakayum e «inch karogh em tal»-in, petutyun@ darnum e tuyl, ankakh nranic, te vov e ishkhanutyan։ Bolvoris haytni en bolvor khndirneri heghinaknern u meghavorner@, isk ete aveli tchshgrit asem՝ orva ishkhanutyun@: Hetevutyun@ togh mer hpart qaghaqacinern anen՝ gnal ev noric @ntrel «dra՞nc», te՞ dzayn@ tal aveli arzhanavorin: Isk te um, da arden toghnum em yuraqanchyuri stap mtqin u maqur khghtchin: Te che «ays mek@» (Nikol@) cuyc e talis, te gorts e anum, ibr aghbn e «chulanic» hanum, bayc irakanum inqn e aghtotum u «hpartneris» irenic vanum:
Source: Hraparak
Lrahos – Lrahos Lureri anspar aghbyur