KGMSN, erekhayi krtutyan iravunqn eq khakhtum
Tue, 23 Jun 2026 20:45:47 +0400

Hunisi 23–in՝ zham@ 09:00-ic arajin dasaranciner unecogh tsnoghner@ starti vra spasum ein, vor haytagren irenc erekhanerin nakh@ntrats dproci arajin dasaran։ 2026–2027 usumnakan tarva arajin dasaran hatchakhogh erekhaneri arcanc haytagrman puli meknarkn aysor er։ Verjin tarinerin ibrev te korupciayi payqari shrjanaknerum erekhanerin arajin dasaran haytagrum@ kazmakerpvum e onlayn tarberakov, inch@ tsnoghneri kyanqn ughghaki dzhokhqi e veratsel։ Isk ays tari dzhgohutyun@ gerazancel e bolvor ankhkin tarineri dzhgohutyunnerin, qani vor haytagrman kayqn e pokhvel ev mets dzhvarutyunner en arajacel։ Haghordakcutyunneri masnaget Samvel Martirosyann angam katakel er, vor despanatnerum or vercneln u erekhayin arajin dasaran haytagrel@ tchanachvel en quyr-mayraqaghaqner։
Parzvum e՝ hamakargic ogtvel@ shat bard e, ays tari naev pahanjvel e, vor tsnoghn elektronayin hasce unena ev ayln։ Tsnoghneri dzhgohutyunn ays tari shat mets aliq e bardzracrel, mardik KGMS nakhararutyan feysbuqyan ejum vrdovvats grarumner en anum՝ patmelov, te inch dzhvarutyunneri araj en kangnel։
Nerkanacnum enq ayd meknabanutyunneric mi qanis@.
Ani Mkrtchyan. «Hargeli՛ pataskhanatuner, inchvo՞ւ e my.emis.am kayqn anhasaneli ev inchvo՞ւ tezh gits@ chi gortsum։ Khndrum enq hratap qayler dzernarkel ev pashtonakan teghekatvutyun tramadrel khndri pattcharneri u lutsman zhamketneri veraberyal»։
Eva Movsesyan. «Inchvo՞ւ e aydqan bardacvats gorts@ntac@։ Isk ete chunes ID, el․storagrutyun, hamacanci hasaneliutyun ev ayln, che՞s karogh erekhayid dproc ugharkel։ Stacvum e, vor erekhayi krtutyan iravunqn eq khakhtum»:
Tehmine Grigoryan. «Hargeli՛ pataskhanatuner,
Cankanum em im dzhgohutyun@ haytnel dprocneri @ndunelutyan kayqi ashkhatanqi veraberyal։
Kayqi bazmativ khndirneri ev teri ashkhatanqi pattcharov es chkaroghaca zhamanakin grancel erekhayis im nakh@ntrats dprocum, inchi hetevanqov na durs mnac @ndunelutyunic։ Kartsum em՝ ardar che, vor erekhan ev tsnogh@ tuzhen mi hamakargi pattcharov, vori bnakanon ashkhatanq@ irencic kakhvats che։
Amen tsnogh cankanum e, vor ir erekhan sovvori ayn dprocum, vorn ir kartsiqov lavaguynn e nra hamar։ Cavali e, vor kayqi khapanumneri pattcharov menq zrkvecinq ayd hnaravorutyunic։ Indz hamar anhaskanali e naev, te inchu petq e erekhas hatchakhi ayl dproc, ete es @ntrel em mek ayl krtakan hastatutyun,taratsqayin indz mot ev cankacel em nran ayntegh grancel։ Krtutyan @ntrutyan iravunq@ petq e patkani tsnoghin, voch te sahmanapakvi tekhnikakan khndirneri pattcharov։
Khndrum em ushadrutyun dardznel ays khndrin ev veranayel steghtsvats iravitchak@, qani vor ayn arajacel e voch te mer anushadrutyan, ayl hamakargi terutyunneri hetevanqov»:
Mane Manasyan. «Uremn tarva mej mi angam piti heteveiq, vor haytagrman hartak@ tekhnikapes patrast lini, bayc dzakhogheciq՝ anharmarutyun pattcharelov tsnoghnerin u toghnelov anorvoshutyan mej: Tezh gtsin patakhanogh chka, socialakan canceri ejerin grvats namaknerin evs, chka normal bacatrutyun, erb patrast klini hartak@։ Karvo՞gh e hankarts parzvi, vor im uzats dprocum erekhayis hamar el tegh chka dzer tekhnikakan khndri pattcharov»:
Eva Stepanyan. «Ete hamakarg@ steghtsel eq bari egheq enpes anel vor ashkhati»:
Marine Ghazaryan. «Es qani or e pordzum em grancvel, htsh tarberakov ev im socqartov ev amusnus, tsragir@ indz havatacnum e vor nman andz chi gtnvel։ Da inchpe՞s kbacatreq»:
Adelaida Mark. «Minch ays pah@ chem karoghanum grancel erekhayis։ Sa parzapes anharmarutyun che, ayl mi iravitchak, vor@ lurj dzhvarutyunner e steghtsum tsnoghneri hamar։ Zhamer sharunak spasel u chkaroghanal avartin hascnel grancum@ an@nduneli e, hatkapes erb der anorvosh e՝ erekhan k@ndunvi՞ motaka dproc, te՞ voch։ Voroshumner @ndunelis petq e hashvi arnven naev ashkhatogh tsnoghneri arorya khndirner@, erekhaneri khnamqn u krtutyan kazmakerpum@։ Husov em՝ pataskhanatuner@ klsen tsnoghneri dzayn@ ev kgtnen aveli ardar u ardyunavet lutsumner։ Isk transportayin lracucich tsakhser@ miayn aveli en tsanracnum iravitchak@»:
Maria․ Ays inch pordzutyunneri mijov ancanq, der het chem galis։
Meline․ 12-in kayq@ nor sksel e ashkhatel u chenq hascrel grancvel:
Sona․ Lav inchi en mardkanc kyanq@ ays chap bardacrel։
Source: Hraparak
Lrahos – Lrahos Lureri anspar aghbyur