Vanadzor-Erevan. 120 kilometr «dzhokhqi ezrin»
Sat, 05 Sep 2026 15:15:16 +0400

Ogostosi 2-in Quchak-Aparan tchanaparhahatvatsum teghi unecats voghbergakan avtovtar@, vor@ 5 mardu kyanq khlec ev 11-in hascrec hivandanoc, hertakan dazhan ahazangn er։ «Opel Zafira» maknishi meqenayi ev «PAZ» avtobusi tchakatayin bakhum@ patahakanutyun cher, ayl tarinerov kutakvats, antesvats hamakargayin khndirneri ankhusapeli ardyunq։
Ays hodvats@ grelu arit@ Vanadzori ltchaki apin havaqvats qaghaqacineri zruycn er։ Nranq moracel ein loghaln u marzvel@․ teman vtarn er, zohvats 5 ughevorner@, anvtangutyunn u hetagan։ Tarber kartsiqner hnchecin, bayc mi eritasard՝ Valeri Hayrapetyan@, lurj u cavot paster nerkayacrec։ «Chgitem՝ um meghqn e kam pataskhanatvutyan dasht@, bayc Vanadzor-Erevan ev hakarak ughghutyamb petakanoren kazmakerpvats ughevorapokhadrumner@ arden qani tari dadarecvel en»,- asac na։ Da qaghaqayi՞n ishkhanutyan, marzayi՞n, te՞ karavarutyan gortsn e․ terevs bolvorin@ miasin։ Bayc ayd karuycneri ghekavarner@, voronq zhoghovrdi mijocneric hatkacvats tsarayoghakan transportayin mijocner en stacel u shrjum en apahov, hangist u harmaravet, kartses chen tesnum irenc mut apakineric ayn koghm gtnvogh zhoghovrdakan hogser@։
Pordzeq Erevanic Vanadzor hasarakakan transportov gnal․ avtokayanum tomsavatchar@ zarmacats knayi dzez՝ vorpes heravor gyughic zhamanats anteghyak mardu, u khaytni, vor arden qani tari Vanadzor@ «marshrutkaner» chuni՝ gits@ hanvel e: Dra pokharen gortsum en masnavor taqsiner՝ voch te avtokayanic, ayl Erevani ays u ayn taghamaseric: Nranq Vanadzorum ughevornerin havaqum en tneric, lracnum mardkanc qanak@ ev surum mayraqaghaq՝ Kievyan poghoc kam erkatughayin kayaran։ U shtapum en, vor et gan, vorpeszi nor havaqagrmamb erkrord angam suran Erevan։
Vo՞v e nranc verahskum։ Qaghaqapeti, @ndhanrapes voreve meki hvo՞gn e ays bardzitoghi vitchak@։ Hognats, qnaharam varord 120 kilometr «mahvan tchanaparh» e ktrum։ Zhamanakin, erb ughevorapokhadrumner@ kazmakerpvum ein angam hin «GAZEL»-nerov, nman qanaki vtarner chein patahum, vorovhetev varordnern aveli stazhavor ein, pordzaru, meqenaner@՝ dandagh@ntac։ Hima vov ases` amen jahel, pordzarutyun chunecogh mard karogh e varord ashkhatel։ Kanonavor ughevorapokhadrumner chen kazmakerpvum naev mijhamaynqayin gtserov․ shat qich gyugher en avtobusayin kapov kapvum qaghaqneri kam marzkentroni het։ Orinak՝ Ijevanic Khashtarak kam Aygehovit gnalis parzvum e, vor kanonavor zhameri avtobusayin ertughi goyutyun chuni, stipvats es ogtvel masnavor meqenatereri tsarayutyunic։
Ays temayin andradardzel e naev Vanadzori bnakich Areg Shekoyan@՝ bardzradzaynelov «kamikadze taqsineri» khndir@, voronq 120 kilometr tchanaparh@ veratsum en «stresi u adrenalini kharnurdi»։ «Es Erevan–Vanadzor, Vanadzor–Erevan «kamikadze taqsineri» teman vaghuc ka։ Ughghaki amen angam mi tsanr depqic hetvo noric hishum enq, mi pah sarum enq, khosum enq u mi qani or anc noric moranum»,- grum e na։ Tchisht e ahazangum:
«Opel Zafira»-neri ghekin haytnvelis varordneri agresiayi u aragutyan dozan avtomat avelanum e․ vtangavor vazancner, herakhosvov khosel, an@ndhat shtapel, erku hots gits ancnel u handipakac goti durs gal։ Ughevornern el vakhenum kam amachum en zgushacnel՝ mtatselov, te varord@ kneghana kam vetch ksksvi։ Bayc che՞ vor ghekin gtnvogh mardu dzerqum voch miayn ir, aylev ughevorneri ev dimacic ekoghneri kyanqn e»,- nkatum e Areg@։
Sa miayn ughevori «asel-chaselov» lutsvogh harc che․ sa hamakargayin kargavorman kariq unecogh khndir e։ Mardik amen or mijqaghaqayin tchanaparhnerov ughevorner en teghapokhum, bayc menq der chunenq patshatch licenzavorum, profesional verahskoghutyun u tekhnikakan hskoghutyun։ Vanadzorci Andranik Ohanyan@ karevor mi harcadrum e anum․ «Vanadzor–Erevan՝ 1500 dram։ Isk anvtang tchanaparh@ qani՞ dram arzhe»։ Ayd ughevardzi depqum amboghj shrjanic stacvum e @ndamen@ 18 000 dram։ Ays model@ tntesapes parzapes chi «pakvum», sksvum e vazq@․ aveli shat erter, aveli shat ughevorner, aveli qich hangist, aveli arag varum։ Bayc sa chi ardaracnum varordin։ Ete varord@ hanun 10–15 rope shut hasnelu mtnum e argelvats vazanci, da vtangavor e։ Voch mi ezhan ughevardz iravunq chi talis kyanqer vtangel։ Mardu kyanq@ 15 ropeic tank e։ Khndir@ pahanjum e anhapagh, hamakargvats lutsum։ Menq petq e durs ganq «voghbergutyunic hetvo cavakcelu ev moranalu» aratavor shrjanic ev hstak u vtchrakan arajarkner nerkayacnenq iravasu karuycnerin. Mijqaghaqayin ughevorapokhadrum irakanacnogh bolvor meqenanerum partadir e nerdnel GPS hamakarger։ Drancov hnaravor e irakan zhamanakum verahskel aragutyun@, ertughin, kangarnern u tchanaparhin anckacrats zhamanak@։ Khstoren verahskel varordi ghekin gtnvelu zhamer@։ Hognats u qnaharam varord@ nuynqan vtangavor e, vorqan alkohvol ogtagortsats@։ Sahmanel mijqaghaqayin pokhadrumneri khist chapanishner․ varordi tariqayin u pordzarutyan shem, inchpes naev meqenaneri irakan (voch dzevakan) tekhnikakan stugumner։ Steghtsel ughevorneri boghoqneri kentronacvats baza։ Krknvogh vtangavor varqi kam khakhtumneri depqum varordin anhapagh ev verjnakanapes heracnel ughevorapokhadrman dashtic։ Sahmanel taqsoparkeri ev kazmakerpichneri pataskhanatvutyun@, vor@ chpetq e mna miayn varordi vra։ Ete ka taqsopark kam kazmakerputyun, na nuynpes petq e iravakan u finansakan liarzheq pataskhanatvutyun kri ir meqenayi ev varordi varqagtsi hamar։ Petutyun@, i dems Transporti nakhararutyan ev teghakan ishkhanutyunneri, petq e verakangni anvtang, kanonavor mijqaghaqayin ev mijhamaynqayin transportayin canc@՝ apahovelov hasaneliutyun naev heravor gyugherin։
Hasarakutyun@ petq e vtangavor varordin kangnecni minchev voghbergutyun@, voch te voghbergutyunic hetvo nor sksi «vash-vish anel»։ Menq petq e stipenq, vor ays arajarkner@ hasnen orensdrakan kargavorman ev steghtsen irakan zspogh mekhanizmner։
Source: Hraparak
Lrahos – Lrahos Lureri anspar aghbyur