Urbat , 8 Mayisi 2026

«Hraparak». Ayd poqrik shantazhistin petutyun en vstahel, indz inchvo՞ւ chpetq e vstahen

«Hraparak». Ayd poqrik shantazhistin petutyun en vstahel, indz inchvo՞ւ chpetq e vstahen

Fri, 08 May 2026 08:45:09 +0400


«Uzhegh Hayastan» kusakcutyan arajnord Samvel Karapetyan@ erek, kareli e asel, arajin qaghaqakan qnnutyun@ handznec՝ pataskhanelov erku tasnyakic aveli lragroghneri harcerin։ Lragroghnerin na hyur@nkalel er ir arandznatan@, qani vor tnayin kalanqum gtnvelov՝ iravunq chuni lqel ayd taratsq@: Mot 3 zham pataskhanelov iren ughghvats harcerin՝ na crec minch ors taratsvats mif@, te banavor khosqi het kapvats khndirner uni: Asulisn ughigh herardzakvum er: Na katakum er, anpataskhan chtoghec amenasadrich harcern angam, mi sharq ugherdzner hnchecrec։

Menq hetaqrqrvecinq het@ntrakan zargacumneri masin` une՞n ardyoq plan B, qani vor Hayastanum @ntrutyunnerov erbeq ishkhanutyun chi pokhvel, inchvo՞ւ en vstah, vor ays angam pokhvelu e, u himikvanic apaga varchapet en iren nerkayacnum։ Ete ishkhanutyun chvercnen, vercnelvo՞ւ en patgamavorakan mandatner@, te՞ hamarelu en, vor @ntrutyunner@ keghtsvel en, u het@ntrakan payqar en skselu։ Karapetyan@ haghtakan dirqeric chcankacav ijnel․ «@ntrutyunneric hetvo es linelu em varchapet@… Ayd plan B-n uni hay zhoghovurd@, es i՞nch petq e anem menak։ Hastat, zhoghovurdn uni bolvor planner@, menq gnum enq bacardzak haghtanaki, es vstah em dra mej։ Es miayn socharcumneri vra chem himnvum, es himnvum em naev Pashinyani bacardzak catsr reytingi vra։ Dra hamar menq hima anum enq arajin qayl@՝ gnum enq @ntrutyunneri orinakan tchanaparhov՝ tuyl chtalov voch mi aporinutyun mer koghmic։ Duq tesnum eq mer nkatmamb kirarvogh bolvor qayler@, bayc duq mi anhangstaceq․ irenq urish dzev chunen՝ 25 tokvos reyting unenalov՝ irenq chen karogh voch mi ishkhanutyun unenal Hayastanum»։

Hishecrinq Nikol Pashinyani haytararutyunner@, te «Samvel Karapetyani amboghj unecvatsqn ir dzerqic vercvelu e»։ Pataskhanec. «Nikol Pashinyan@ chi patkeracnum ayn unecvatsq@, vori masin khosum e։ Chka aydpisi mard, aydpisi uzh, vor@ karogh e indz amboghjutyamb unezrkel»։ Na khusapec hstak pataskhanel @nddimutyan miavorman ev Pashinyani khaytsn utelov` nakhkin-nerka taranjatum anelu masin mi sharq harcadrumnerin, bacatrec, te qnnarkumner shat uzheri het en unecel, bayc nkatel en orakargeri voroshaki tarberutyunner, ev henc dra hamar el chi stacvel:

Aravel ushagrav er Karapetyani artaqin qaghaqakanutyan teslakan@` Rusastani ev EM-i veraberyal unecats dirqorvoshumner@։ «Mez petq en mekic aveli erashkhavorner»։ Khaghaghutyan paymanagri ev TRIPP-i masin asac․ «Menq haskanum enq, vor ayspisi khaghaghutyun@ hay azgin, hay zhoghovrdin chi bavararelu, menq poqr petutyun enq, tekuz՝ hpart, mez petq en mekic aveli erashkhavorner, ashkharhum shat chen ayd erashkhavorner@, ashkharhum ka real 3 gerterutyun՝ AMN, Rusastan, Chinastan: Kan taratsashrjanayin shaher unecogh petutyunner, menq unenalu enq erashkhavorutyun ayd petutyunneric miazhamanak՝ um het karogh enq paymanavorvel, vstah em՝ mekic aveli»: Inch veraberum e TRIPP-in, nshec՝ chen chegharkelu petakan makardakov storagrvats voch mi pastatught. «Da chi nshanakum՝ menq anelu enq cankacats ban, inch grvats e ayntegh, menq pordzelu enq lavarkel ayd pastatught@, aveli hamapataskhanecnel mer erkri shaherin, qani vor es mtavakhutyun unem, vor dranic ogtvum en bolvor@, baci Hayastan@»:

«Hayastani okupacvats taratsqneri hamar payqarelu enq banakcutyunneri mijocvov: Bayc Arcakh veradardznelu hnaravorutyun, Pashinyann aynpes arec, vor chunenq։ Menq petq e anenq aynpes, vor arcakhcinern aystegh arzhanapativ apren»,- asac Samvel Karapetyan@: EM-i masov hstak dirqorvoshum haytnec․ «Voch voq Evropayum mez chi spasum, duq cheq karogh cuyc tal voreve erkir, vor@ chuni sahman Evropayi het ev dardzel e EM andam։ Aydpisi erkir goyutyun chuni։ Aysinqn՝ menq sharunakelu enq ergel-parel EM-i het, bayc henc da khatarec balans@՝ taratsashrjanayin erkri het, vorovhetev menq arden tesel ev tesnum enq ayn erkrnerin, voronq «fanatoren» ayd gaghapar@ tarel en, inch e katarvum, orinak՝ nuyn Ukrainan, te inch e katarvum ayntegh, Vrastan@՝ korcrin irenc lavaguyn taratsqner@։ Ete da berelu e mer erkri glkhin pordzanq, apa menq da chenq anelu»։

Iren ughghvats meghadranqnerin el andradardzav՝ inchvo՞ւ e paterazmic hetvo shnorhavorel Pashinyanin, inchvo՞ւ er paterazmi orerin havasarutyan nshan drel erku koghmi mijev՝ ir aydqan qnnarkvats haytararutyamb, kam՝ inchu RD-i dem haytararutyun chi arel՝ Adrbejanin zenq vatcharelu, HAPK-i gortsaruytner@ chkatarelu masov։ Vstahecrec, vor chi shnorhavorel, parzapes, qaghaqavarutyunic elnelov, @ndunel e Pashinyani handipman hraver@, ch@ndunel@, ir khosqov, grehik kliner, isk Adrbejani ev Hayastani mijev el havasarutyan nshan chi drel։ «Da miak tarberakn er, vor menq hima unenayinq haykakan Arcakh։ Pashinyann ir metsamtutyamb da antesec, ev menq unecanq ayn, inch@ vor unecanq»,- asac՝ pakagtser chbacelov։
Nra khosqov՝ chka ashkharhum hay, vorn aveli shat ban e arel Hayastani banaki hamar kam ayn bani hamar, vor paterazm@ kangni, qan inq@։ «Da amenatsanr harcn e indz hamar, qani vor es chem karogh pakagtser bacel, es chem karogh ayd harcin pataskhanel, ayd harcin togh pataskhani Pashinyann u 44-orya paterazmi zhamanak pashtpanutyan nakharar eghats andz@։ Ayd harci pataskhan@ tvel e Pashinyani shef@, erb indz haytararel e mijazgayin hetakhuzum։ Mijazgayin hetakhuzum chen haytararum mardkanc, vovqer vochinch chen arel ayd orerin։ Mijazgayin hetakhuzum chhaytararec vo՛ch Pashinyani, vo՛ch ir khmbaki gone mek andami nkatmamb»,- nkati unenalov Alievin՝ asac na:

Inch veraberum e zinvelun, teev vstahecrec, vor erb zenq es gnum` stanum es, bayc. «Ishkhanutyan dzakhoghumnerin gnahatakan tal@ klini voch korekt»։ Hetvo kes katak-kes lurj asac․ «HAPK-in qfur ta՞m, vor haskanas՝ kashkandvats chem։ Miguce Pashinyan@ chi el dimel HAPK-in, es nstem bacatrem, te HAPK-@ inchi gortsuneutyun chi tsavale՞l»։ I dep, Karapetyan@ pordzum er amen kerp paratel ayn kaskatsner@, te inq@ Putini mardn e, Putinn e iren gortsughel Hayastan։ «Putinn indz kanchec, asac՝ gna hord qarasunqi pataragin, mer gortsakal lragrogh@ kga, harc kta, hetvo mer gortsakal Nikol@ gorts kharuci… dranic hetvo kmtnes qaghaqakanutyun․ ayspe՞s eq patkeracnum»,- hegnec na ayd harc@։ Zerts chmnac naev Pashinyani hascein kosht bnorvoshumneric, te pampers@ hagats` Rusastanin shantazh e anum, ete dzhgoh e, togh durs ga HAPK-ic: Ir anpordzutyan masin harcin i pataskhan el nshec, vor Pashinyann @ndamen@ poqrik shantazhist e eghel, vorin petutyun vstahecin, iren inchvo՞ւ chpetq e vstahen։ Isk amenasur@ halyucinacianer arajacnogh snker utelu masin haytararutyunn er, vorn aperic aynqan er hanel Pashinyanin, vor asulis@ der chverjacats՝ layv mtav, sparnalov, vor Karapetyanin dati e talu։

Karapetyan@ hordorel er ushadrutyun chdardznel Pashinyani zarancanqnerin. «Varchapetn ancyal tari erb gnacel er Chinastan, duq giteq՝ ayntegh kan hatuk snkeri restoranner, voronq mardkanc mot halyucinacia en arajacnum։ Inqn ayntegh pordzel er, dur@ ekel er ev, im informaciayov՝ motavorapes mek tonna het@ arel-berel e Hayastan։ Erb Karavarutyunum lragroghneri het e handipum, Azgayin zhoghovum bardzranum e ambion, anpayman ogtagortsum e ayd snkeric։ Ev inch eraz tesnum e, karogh e ambionneric durs tal։ Da @ndhanur ayd snkeri shnorhqn e»։

© 2026 Secure News Portal

Source: Hraparak

Masin Hraparak.am

Hraparak.am

Kardaceq naev

«Khopan meknelu» hnaravorutyun aylevs chi՞ linelu

«Khopan meknelu» hnaravorutyun aylevs chi՞ linelu Fri, 08 May 2026 11:57:27 +0400 «Uzhegh Hayastan» kusakcutyan …

Toghnel pataskhan

Dzer el-posti hascen chi hraparakvelu։ Partadir dashter@ nshvats en *-ov