«Hraparak». Vanadzori Abelyani anvan tatron․ vochnchacne՞l patmutyunn u vanadzorcu hishoghutyun@, te՞ karucel zhamanakakic tatron
Tue, 18 Aug 2026 12:15:24 +0400

Vanadzori mayr tatroni shurj steghtsvats iravitchakn i cuyc e dnum, te inchpes en petakan karuycner@ hanrutyan@ nerkayacnum qaghaqashinakan tsragrer@։ Inchvo՞ւ en orenqov nakhatesvats @ntacakarger@ kazmakerpvum aynpes, vor drancic hetvo aveli shat harc e arajanum, qan՝ pataskhan։ Abelyan tatron@ evs mek orinak e, te inchpes en erkrum voroshvum patmakan shenqeri, hanrayin taratsqneri u mshakutayin karuycneri tchakatagrer@։
Vanadzorum verjin amisnerin shatern en mtahogvats՝ inchvo՞ւ en qandum Abelyani anvan tatroni shenq@։ Taratsvel en nor shenqi renderner@ (hamakargchayin patker@, vor@ cuyc e talis, te inch tesq kunena karucumic hetvo): Kan mardik, vor katakum en․ «Vanadzor@ mtnum e hamashkharhayin tchartarapetutyan nor pul»։ Qaghaqaci Areg Shekoyan@ hraparakayin mtahogutyun e haytnum. «Vo՞rn e tchartarapetakan gaghapar@, vorn arzheq e unenalu։ Vanadzor@ karogh er tatron himnanorvogel, vorn eli mnar qaghaqi ayceqart@, bayc pokharen@ stacvel e en tipi shenq, vor@ nuyn hajoghutyamb karogh es patkeracnel vorpes biznes kentron, hyuranoc kam supermarket»։ Hanrayin tarakartsutyun@ chpetq e nerkayacnel vorpes «lav gortsin» dimadrelu kam hin shenqin kuroren karchelu cankutyun։ Voch voq zhamanakakic tatron unenalun dem che։ Bayc pe՞tq e nor tatron karucelu hamar vochnchacnel ayn shenq@, vor@ tasnamyaknerov eghel e qaghaqi mshakutayin kyanqi masnik@։ Isk ete petq e, vorte՞gh en ayn pastatghter@, masnagitakan ezrakacutyunnern u hashvarkner@, voronq hamozich cuyc ktan, vor ayl tchanaparh parzapes chka։
Qaghaqashinutyan komitei nerkayacucich Masis Aghayanc@ hraparakaynoren haytnel e, vor KGMS nakhararutyan@ dimel en hin shenqi het kapvats ev stacel pataskhan, @st vori՝ shenq@ karogh e qandvel, sakayn tchakat@ petq e nuynutyamb verakangnvi։ Isk patmakan tchakat@ ev patmakan shenq@ pahpanel@ nuyn ban@ chen։
Vanadzori mayr tatron@ himnadrvel e 1931 tvakanin։ Ayn hanrapetutyan arajin petakan tatronneric e, vor@ dardzel e voch miayn Loru, aylev voghj hanrapetutyan taterakan kentronneric mek@։ Shenq@ qaghaqi mshakutayin hishoghutyan nyutakan masn e։ U erb asum en՝ «tchakat@ kpahpanenq», harc e arajanum՝ miayn tchaka՞tn e tatroni arzheq@։ Hin shenqi khndirner@ voch voq chi karogh horinvatsq hamarel։ Nor tatroni nakhagits@ nakhatesum e lutsumner, voronq hin shenqum dzhvar te hnaravor lini pahpanel՝ mets ev poqr dahlitchner, pttvogh bem, grimanocner, handerdzaranner, hangsti senyakner ev ayln։
Bayc henc aystegh sksvum e amenakarevor harc@՝ inchvo՞ւ e nor tatroni karucman nakhapayman@ hin tatroni amboghjakan qandum@։ Masnagetneri havastmamb՝ shenqi tchakat@ gnahatvel e vorpes tchartarapetakan arzheq, isk KGMS nakhararutyun@ tvel e hamadzaynutyun, vor shenq@ kareli e qandel՝ tchakat@ nuynutyamb pahpanelu paymanov։ Aysinqn՝ unenq petakan marmni dirqorvoshum։ Bayc unenq naev hanrutyan nuynqan hstak harc@․ vorte՞gh e ayn amboghjakan pastatught@, vor@ cuyc e talis, te inchu hin shenq@ hnaravor che pahpanel։ Qaghaqashinutyan komitei nerkayacucich@ haytararel e, vor gortsogh shenqi verakarucum@ npatakaharmar che, seysmik gnahatmamb ayn aveli tank e, qan nor shenqi karucum@։ Bayc vo՞v e tesel ayd usumnasirutyun@։ Bac aghbyurneric haytnabereci gnumneri planum nakhatesvats 300 hazar drami «seysmik tsarayutyan» hetq@։ Minchder hasaneli che seysmik ezrakacutyun@՝ usumnasirutyunn irakanacrats masnageti, metodabanutyan, shenqi tekhnikakan vitchaki ev tarberakneri arzheqayin hamematutyan tvyalnerov։ Ete «pahpaneln aveli tank e, qan nor@ karucel@» voroshman himnavorumneric mekn e, inchvo՞ւ hanrutyun@ chi tesnum ayd hamematakan tver@։ Vorqa՞n e gortsogh shenqi amracman arzheq@, vorqa՞n՝ amboghjakan verakangnman@, vorqa՞n՝ nor shenqin@։ I՞nch zhamketner en hamematvel։ Ete ays harceri pataskhanner@ kan, hraparakel@ voch miayn hnaravor e, aylev՝ anhrazhesht:
«Amenahetaqrqir» hakasutyun@
2025t. Vanadzori hamaynqapetaranum teghi e unecel hanrayin qnnarkum, tatroni ashkhatakicner@ mtahogutyun en haytnel nakhagtsi veraberyal։ Hetagayum ShMAG-i (shrjaka mijavayri vra azdecutyan gnahatum) shrjanakum sharunakvel en hanrayin lsumner@: Bayc mi karevor harc «mtatanjum» e mez՝ ete nor shenq karucelu voroshumn @ndunvats er, lsumneri zhamanak qaghaqacin vo՞r voroshman vra karogh er azdel։ Nor shenqi artaqin tesqi՞, shinararakan lutsumneri՞, te՞ amenakarevor harci՝ qande՞l gortsogh shenq@, te՞ pahpanel ayn։ Hanrayin lsum@ chpetq e veratsvi arden kayacvats voroshman masin hanrutyan@ teghekacnelu mijoci։ Ete skzbunqayin voroshumn arden kayacvats er masnagitakan nakhnakan usumnasirutyunneri ardyunqum, hanrutyun@ petq e haskanar՝ inch pulum ev inch harci shurj e ir masnakcutyunn azdecik։ Hakarak depqum՝ dzevakanoren lsum ka, bayc qaghaqacin iren «lsvats» chi zgum։ Tatroni hanruyt@ nor shenq unenalu gaghaparin drakan verabermunq e haytnel, miazhamanak khosel e hin shenqi kolvoriti, taterakan pahanjneri, akustikayi pahpanman masin (tnoren Lusine Sahakyan, derasan Elfik Zohrabyan): @nduneli e, vor petq e masnagitakan himnavorum lini, ev nor shenq@ petq e voch miayn geghecik ereva renderi vra, aylev «ashkhati» vorpes tatron։
Isk hrapara՞k@
Tatroni harakic hraparak@ ev poghocner@ veranorvogvel en։ Salikapatman, lusavorutyan ev ayl ashkhatanqneri vra tsakhsvel e 162 mln dram։ Ete tatroni shenq@ qandvelu e, i՞nch e linelu ayd nerdrman het։ Ete tatroni shenqi karucman tsragirn arden goyutyun uner, apa inchvo՞ւ hraparak@ veranorvogvec minch shenqi karucum@, i՞nch kap uner ayd nerdrumn apaga tatroni nakhagtsi het, ev ardyvo՞q nor shinararutyun@ pahanjelu e nor tsakhser։ Hasarakutyan@ hashvetvoghakanutyan harcn el e karevor։ Voch mi nerdrum chpetq e darna «shan pay»։
Isk Hayastanum shenqeri, hraparakneri, mshakutayin ojakhneri ev hanrayin taratsqneri tchakatagri masin arka teghekatvutyun@ mez lav ban chi hushum։ Erb petakan marmin@ voroshum e verakarucel, qandel kam norvov pokhel voreve karuyc, mardkanc bnakan harc@ chpetq e ditvi vorpes khoch@ndot։ Hasarakakan kartsiq@ petakan voroshman hakarakord che։ Menq petq e imananq՝ vov e usumnasirel, inch tarberakner en eghel, inchu e mek@ merzhvel, myus@՝ @ntrvel, inch pastatghtov e trvel tuyltvutyun@, inch arajarkner e arel hanrutyun@: Sa petutyan hamar avelord tsanrabernvatsutyun che, ayl petutyan nkatmamb vstahutyun steghtselu tchanaparh։
Qandeluc araj՝ verjin «anmegh» harcer@
Zhamanak@ shat karevor e։ Guce vagh@ mer harcern ush linen, usti minchev patmakan shenqi nkatmamb andarnali gortsoghutyun katarel@, liarzheq pataskhanner en harkavor. vorte՞gh e seysmik ezrakacutyun@։ Vortegh en gortsogh shenqi pahpanman ev verakangnman tarberakneri masnagitakan hashvarkner@։ Vorqan e linelu voch miayn nor shenqi, aylev amboghj tsragri irakan arzheq@։ Inch erashkhiq ka, vor nor tatronn iskapes linelu e tatron, voch te parzapes geghecik norakaruyc: Ev guce amenakarevor harc@. ete vagh@ parzvi, vor hin shenq@ kareli er pahpanel hamapataskhan tekhnikakan lutsumnerov, vo՞v e pataskhan talu ayn korcnelu ev anteghi tsakhseri hamar։
Vanadzori Abelyani anvan tatron@ karogh e unenal nor tun։ Bayc nor tun karucelu tchanaparhin petutyun@ partavor e hamozel qaghaqacun, vor hin@ qandeln iskapes anhrazhesht er։ Voch te khosqov, ayl՝ pastatghterov։ Ev anpayman kentronum petq e lini ayn, te inchpes enq menq verabervum mer qaghaqneri hishoghutyan@, hanrayin finansnerin ev qaghaqacu՝ teghekacvats u masnakic linelu iravunqin։


Source: Hraparak
Lrahos – Lrahos Lureri anspar aghbyur