Vardanyan VERSUS Vardanyan
Thu, 17 Sep 2026 20:45:03 +0400

Araqsya Vardanyan QP-akan patgamavoruhin tsnvel e 1990 tvakanin, aysteghic dzhvar che poqrik «maCemaCikakan» khndir lutsel u durs berel, vor na dproc e gnacel 1997-in, «grYatakhtakin gnacel» ev kavitch brnats khndir e lutsel mot 2000-akanneri koghmer@, ete, iharke, «maCemaCikakan» hantchar che, ev chi sksel vararani mot golacrats matiknerov bard khndirner lutsel henc skzbic։ Da hastat՝ che, nman nshanner chkan։ Ev uremn ays kin@ tchisht chi khosum kam stum e. energetik tchgnazham@ Hayastanum tevel e motavorapes 1991–1995 tt։
Ayn zhamanak, erb na ibrev inch-or khndir e pordzel lutsi՝ «gnalov grYatakhtakin», energetik tchgnazhamn avartvats er, u ete angam kar dasasenyakum vararan, da cher karogh patmel ayn ahavor crti masin, vori crtaharum e erekhayi matner@ ev guce ughegh@՝ mek@ndmisht։ Dran kareli e chhavatal։ 2000-akannerin energetik tchgnazham chkar, Hayastanum kar 24-zhamya elektramatakararum amen tegh, ev vararanov dprocner@ arden qich-qich darnum ein patmutyun, isk paterazmum haghtanakats Hayastan@ or-ori verakangnum er ir tntesakan cucanishner@՝ grete amen tari erknish tveri atchov։
36-amya kin@` ir dprocakan hishoghutyunneri ays drvagov handes e galis tarber tegherum, vortegh bardzrakhos e tesnum, sksum e ays «miting@»՝ nuyn barerov u keghts patosvov, te «matners golacnum ei»։ Ev hima ays patuhas patmutyamb na pordzum e himnavorel, te bolvorn, vovqer ayspes kochvats curt u mut tverin dproc en gnacel, ir orin en, ir chap giteliq unen ev ir chap mtavor karoghutyunner։ Voch, da aydpes che։ Bayc da apacuceln el animast e, qani vor, aynuamenayniv, ka hanrutyan mej mi stvar zangvats, voronc qveov mtqi ayspisi gigantner haytnvel en Azgayin zhoghovum։ Incheve։
Angam irenq՝ QP-akanner@, nkatecin, vor irenc nor serundn aveli vatn e, qan nakhord@, minchde menq miamtabar entadrum einq, te aveli vat linel ughghaki chi karogh։ Ruben Rubinyann aknhayt mitumov pordzum er @ndhatel kam inch-or kerp dadarecnel Araqsyayi anhodabashkh mtqi tel@, bayc tgitutyun@ sovvorabar naev hamar e ev martnchogh։ Na martnchec, vorpeszi khaytarakvi minchev verj, minchev verjin hnaravor ropen։ Ev iren shutov nakhatel pordzogh kusakicnerin el mi poqrik hatatayov aknarkec, vor «duq indznic vochnchov lav@ cheq, dzez el enq lsel, isk sa der im arajin bemeln e», motavorapes ayspisi mi ban na chmoracav sheshtel։ Terevs ankaskats ghekavarneri koghmic nran khorhurd ktrvi aysuhetev hishoghutyunner patmel ditoghneri aveli qich tsaval @ndgrkogh auditorianerum։ Bayc kartsum em՝ menq arit kunenanq der lselu ays aghjkan, karkamelu aritner na mez kta, nor e tap havaqum։ Der incher enq lselu․․․․
Mek pah ughghaki patkeracnenq․ hnaravvo՞r er ardyoq, vor, asenq, dashnakcutyunn ayspisi mekin ugharker khorhrdaran։ Voch, da voch mi kerp havanakan hamarel hnaravor che, ev guce henc da e pattchar@, vor nranq kuzenayin dashnakcutyan@ jnjel qaghaqakan dashtic ev mnal irenc nmannerov, vorpeszi Araqsya Vardanyanin ev Qristine Vardanyanin hamematogh ayspisi aknhayt u khaytarak patker chsteghtsver։
Minchder nranq grete hasakakicner en, der dashnakcakan Qristine Vardanyan@ mi 3 tari aveli eritasard e, bayc vorqan ban karogh e nranic sovvorel qp-akan Vardanyan@։ Dproc@ vatn er, chi karoghacel sovvorel, gone Azgayin zhoghovum tesni, te inchpisin e linum kirt, graget, arzheqner unecogh mard@, hayrenaser@, vor@ giti karevorn u ankarevor@ tarberakel, vor@ lav hishoghutyunner uni ir mankutyunic, vorovhetev hishum e khndirner@, voronq lutsvel en, ev voch te dranq lutselu anhnarinutyun@՝ crti, mti kam karoghutyunneri bacakayutyan pattcharov։
Ijevanum kasein ays mardkanc՝ «tchkhevilov hvaqats pirel en», voch mek@ khorhrdaranakan ambionin motenalu arzhaniq chuni։ De, asenq՝ guce kareli er tuyl tal, vor motenan u petakan gortsichneri hamar ambionin drvats jur@ pokhein, da guce kkaroghanayin anel՝ anskhal ev annkat։ Urish gorts ays dahlitchum ays crtic boghoqvogh aghjikn unenal cher karogh։ Bayc ayspisin en hima zhamanakner@։ Socialakan cancer@ lcvats en Araqsyayi mtqi goharnerov, mardik tsitsaghum en, vomanq՝ tkhrum, tsaghrum, hegnum, himnakanum asum en՝ ambionin mot mi togheq։ Bayc՝ izur, che՞ vor na aydpisin՝ aystegh miak@ che, nranic inchvo՞v en aveli lav@ myus aktiv qp-akan hretorner@, voronq hatkapes krqot en, erb hishoghutyunner en patmum irenc travmatik mankutyunic՝ nakhkinneri oroq։
Nranq travmaner chunen Arcakh@ korcnelu, hayreniqic ktorner tshnamu hoshotman@ handznelu, erkirn anpashtpan u anarzhanapativ toghnelu hamar։ Nranq ayd amenic goh en, inchpes goh en tshnaminer@, havasarapes։ U chunen nranq lav hishoghutyunner voch irenc mankutyunic, voch mer erkri patmutyunic։ Nranc hamar amen inch sksvel e 0-ic, sharunakvum e vorpes 0, ev irencic hetvo toghnelu en miayn 0, qani vor ayspisi giteliqnerov, ayspisi hogevitchakum u arzheqnerov voreve ban steghtsel ays ishkhanavorner@ chen karoghanalu։
Source: Hraparak
Lrahos – Lrahos Lureri anspar aghbyur